Vikten av effektiv sandupptagning som ger renare gårdar, säkrare vägar och minskat slitage på både beläggning, dagvattenbrunnar och fordon under våren.
När vintern har släppt taget lämnas ofta ett tjockt lager av grus, damm och sand efter halkbekämpningen. Sandupptagning blir då mer än bara en utseendemässig fråga, den påverkar både trafiksäkerhet, dränering och trivsel. På hårdgjorda ytor som parkeringar, innergårdar och mindre vägar används sopmaskiner, lastmaskiner och ibland även handkraft för att komma åt runt stolpar, kantsten och brunnar.
I arbeten längs mindre vägar kombineras ofta sandupptagning med andra typer av grönyteskötsel. Grus och sand som samlats i diken och slänter kan försämra avrinningen och bidra till vatten på körbanan. När dikena hålls fria från växtlighet och skräp samtidigt som överflödig sand tas upp minskar risken för både spårbildning och skador på vägkroppen.
Planerad sandupptagning för hållbara ytor
Genomtänkt planering av sandupptagning gör stor skillnad för både ekonomi och funktion. Många samfälligheter, vägföreningar och bostadsrättsföreningar arbetar med återkommande vårscheman där snöröjning, sopning och andra insatser samordnas. Genom att låta maskiner arbeta systematiskt från högre till lägre liggande ytor undviks omlastning och dubbelarbete, samtidigt som dagvattenbrunnarna skyddas från igensättning.
För fastighetsägare och förvaltare spelar utrustningen en avgörande roll. Sopvalsar, sidoborstar och sugande maskiner används i kombination med lastmaskiner för att samla upp större mängder material på kort tid. På känsliga underlag, som prydligt lagda gångar eller gårdar med mycket planteringar, krävs mer varsamma metoder där handredskap kompletterar maskinerna. Genom återkommande underhåll under året minskar den tunga arbetsinsatsen under våren och hårdgjorda ytor håller längre utan kostsamma reparationer.
