Rörmokare är ett bristyrke i Stockholm

I takt med att våra hem har fått mer avancerad utrustning i kök och badrum har behovet av rörmokare i Stockholm ökat och det har blivit ett bristyrke.

Badrum, rinnande vatten och spoltoalett som vi på 2000-talet anser vara självklarheter är egentligen relativt moderna bekvämligheter. Att kunna duscha i hemmet, använda tvätt- och diskmaskin har möjliggjort en helt ny livsstil som den som vuxit upp under senare delen av 1900-talet inte kan tänka sig att vara utan.

De första vattenklosetterna kom visserligen på 1870-talet men före 1900-talet var det bara de riktigt välbärgade som hade råd med vatten och avlopp inomhus. I vanliga bostäder fanns det inte plats för ett badrum och morgonhygienen sköttes med en kanna vatten och ett handfat. På innergårdarna fanns gemensamma utedass och man hade en potta under sängen.

I mitten på 1900-talet blev rörmokare delaktiga i husbyggandet

Eftersom Sverige inte varit med i andra världskriget hade samhället som helhet klarat sig bra. Levnadsstandarden höjdes för de flesta människor och industrin gick på högvarv. Arbetslösheten minskade och tillvaron såg generellt ljusare ut. Vid 1940-talets slut började det därför bli vanligt med tvättställ, toalett och badkar i de hus och lägenheter som byggdes. 

I samband med detta blev det ett starkt uppsving för rörmokaryrket. Dels skulle det dras många nya vatten- och avloppsledningar i de hus som byggdes, dels var det stopp i avlopp som behövde åtgärdas. Man var inte alltid så noga med vad som spolades ner vilket orsakade stopp. Många hyresfastigheter som värmts upp med ved fick dessutom vattenburen centralvärme vilket blev ytterligare en arbetsuppgift för alla rörmokare.

Arbetet som rörmokare har förändrats över tid

Att badrum och andra sanitära anläggningar utvecklades hängde samman med tidens ideologi om att smuts och fattigdom skulle bekämpas. Under 1940- och 50-talet skulle bostäderna vara ljusa och under funkisens inflytande byggdes många standardiserade och funktionella badrum. I de mindre lägenheterna byggde man in toalett i trappuppgången och badrum, gemensamt för hela fastigheten, i källaren. 

Det dröjde ända fram till 1970-talet innan de massproducerade badrummen gjorde sitt inträde i de svenska folkhemmen. Duschkabinen ersatte de klassiska badkaren, disk- och tvättmaskiner flyttade in i hemmen och golvvärmen gjorde sin entré. Nya krav ställdes på de rörmokare som installerade det som nu kommit att kallas VVS vilket innebar värme, vatten och sanitet. 

Det finns alltid jobb för en rörmokare 

Idag är rörmokare ett bristyrke vilket innebär att efterfrågan är större än tillgången. Att anlita en rörmokare i Stockholm kan därför innebära långa väntetider om man inte redan har en bra kontakt. För den som vill ha ett jobb där det alltid finns efterfrågan är därför valet att bli rörmokare ett bra val.

Den enklaste vägen att utbilda sig till rörmokare är att läsa VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet. Efter utbildningen följer en lärlingsperiod som resulterar i ett yrkesbevis. VVS-arbeten kräver, precis som elarbeten, behörighet. För den som skaffat denna behörighet öppnar det sig sedan en mängd olika arbeten med allt från värmepumpar till rördragning för avlopps- och dricksvatten.